Annie vaknade utav att hennes föräldrar, Eva-Lena och hennes kusiner stod vid sängkanten.
- Ja må hon leva, ja må hon leva, ja må hon leva uti hundrade år, sjöng de.
Hon hade helt glömt av att hon fyllde år idag.
Annie satte sig upp i sängen och log glatt åt dem.

De räckte över paket till henne och Annie pillade lyckligt på dom.
Ett paket var litet och smalt, nästan som ett kuvär!
Annie slet upp tejpen och ut ramlade en blankett.
"Du är inbjuden till Lag SM i hoppning"
Annie läste inte mer.
- Ni skojar! Det här är helt sjukt! Annie log överlyckligt.

Efter resten av presentöppningen fick hon frukost och gick sedan ut till stallet för att berätta den goda nyheten för Flash Dance.
- Vi ska tävla Lag SM killen! sa hon och kramade om honom.
Sedan gick hon in till Shoganan och provade det nya silvriga täcket.
Shoganan höjde stolt nacken och viftade på svansen.
Annie tittade nöjt på honom.
- Du är bäst Shoggen! sa Annie och tittade på sin skimmel.

Efter ett par timmar var stallet fullt av tjejer och killar som var där för att ta hand om sina hästar.
De grattade Annie allihop, och några hade med sig mer presenter.
Hon öppnade förväntansfullt paketen.
- Åh tack! Annie luktade på parfymen hon hade fått.
Hon kramade var och en av dem.
- Nästa paket, sa Ida och räckte henne ett kuvär.
Annie vecklade försiktigt upp kuveret.
"Dags för vårstädning! Det fixar vi"
Under var det en bild på stallet.
Annie log mot dom.
- Ni är bara bäst! sa hon och skrattade.
- Nu sticker vi ut och rider, sa hon sedan.
Alla gick till sina hästar, utan Ida som vanligt.
- Shogery bogery tar du om du vill, sa Annie till henne och gick till Flashan.
Ida gick genast till Shoganan och borstade.
Tjugo minuter senare var alla klara för ridturen.
- Tofta rundan? frågade Ida.
Alla nickade och de styrde stegen dit.

När de ridit fram kom de snart till den härliga snöiga ängen som bara ropade : GALOPP!
De fattade galopp och ängen tog alltför snabbt slut.
Ögonen tårades, och Annie log.
Det här var den perfekta dagen.
Om det ändå hade varit Coppen hon red på.
Annie skakade av sig tanken, allt var perfekt.
Coppen hade det bra, hon hade ett nytt stjärnskott.
Copyright skulle alltid ha en stor plats i hennes hjärta, och hon skulle alltid minnas honom, men livet gick vidare.
Hon fick inte deppa ihop och ge plats åt sorgen som var i hennes hjärta.
När ängen var slut kom de snart in på en skogsstig.
- Snälla, kan vi inte galoppera? ropade Patricia.
Annie nickade och ökade farten.
Ett långt led bakom henne red snabbt genom skogen.

När de väl var hemma igen, gjorde de snabbt iordning hästarna för Annie skulle skynda sig in och göra iordning sig inför sitt kalas.
En halvtimme senare kom hennes gäster.
Alla kramade och pussade henne.
- Grattis 16 åringen! sa hennes morfar.
Annie log och kramade honom.
Ett stort bord fylldes med presenter.
Annie såg längtande på dem.
- Först tårta och fika, sedan presenter, viskade Lars och blinkade åt henne när han såg hennes blick.
Annie log kramade om sin pappa.
Hennes kusiner kom inbärandes på ett jättelångt paket.
Annie blinkade förvånat.
- Denna måste du öppna nu Annie, sa Jacob.
Annie gick genast fram till dem. Hon slet av papperet.
Det var ett fotografi.
Annie svalde tungt.
Hon svepte med handen över hästens kolsvarta hårem.
Hon torkade försiktigt bort tåren som rann nerför kinden på honom.
Bilden föreställde Copyright, bara några dagar innan han avlivades.
När han stod i hagen, poserade och med kyrkan i bakgrunden.
Annie log snabbt mot sina kusiner, kramade dom.
Jacob gav Rebecka och Therese en ledsen min.
När Annie kramade Jacob viskade han in i hennes öra:
"Det var inte meningen att göra dig ledsen"
Annie skakade på huvudet.
- Det gör ingenting, det var en jättefin och bra present.
Jag saknar honom bara, svarade Annie och log ansträngt.
Eva-lena räckte sedan snabbt över sitt paket.
Lars nickade mot henne.
Där i låg en helt ny sadel.
- Tack! sa Annie överraskat.

Vad ska hända nu..?