Annie rusade hysteriskt runt i stallet och skrek efter Bettan. Lyckligtvis var inga hästar inne så de stördes inte av hennes rop. Rebecka kastade sig hastigt över Shoganans boxdörr, för Annie hade i paniken glömt stänga den, och hästen var påväg ut. Rebecka stängde dörren och gick för att se hur de var med Annie.

Eva-Lena satt vid köksbordet och anade ingenting när plötsligt dörren rycktes upp. Kaffekoppen hon hade i sin hand vältes ut över den vita duken. Eva-Lena muttrade surt men tittade sedan upp för att se vem det var.
Annies ögon var helt söndergråtna och hennes kinder var röda. Eva-Lena flög upp och satte Annie på en stol. Hon tog fram en kopp te till Annie och satte sig sedan mitt i mot henne. Hon sköt undan kaffekoppen och tittade på sitt barnbarn. Annie berättade att Bettan var borta, hon hade inte hittat henne någonstans! Plötsligt hördes ett brak bakifrån och både Annie och Eva-Lena ryckte till. Där stod Jacob, helt nyvaken. Och trots sitt hat mot honom, kände hon ett uns av lycka att se honom. Hon rättade till håret och fyrade av ett litet leende. Han nickade mot henne och sa något i stil med god morgon. Annie vände sig mot sin mormor och såg hennes bekymrade min.
Annie gick ut igen och ropade och letade efter Bettan. Ingen ponny någonstans!
Hon sjönk förtvivlat ner i mossan och hon grät tyst. Plötsligt bröts en kvist. Där kom en person med en luva över ansiktet. Han gick med långa steg och höll i ett rep. Bakom honom gick en liten brun ponny. Ponnyn gnäggade och Annie kände genast igen den, Bettan! Annie hoppade upp och sprang fram till ponnyn och killen som höll henne såg skuldmedveten ut.
- Jag är ledsen Annie, men jag var tvungen att göra någonting för dig! Jag känner en kvinna, längre in i skogen, och hon kan heala! Ser du Bettans öga? Hon kan se igen!
Annie gick runt ponnyn och såg hästens vänstra öga. Det vita var borta! Ponnyns mörka busblick syntes igen. Annie kastade sig runt halsen på Bettan och kramade henne hårt, som så många gånger de hade gjort innan.
Men även om Bettan hade blivit bra igen, visste hon att det inte var mycket tid kvar hon och hennes barndomsvän hade tillsammans. Jacob la en vänlig hand på Annies rygg.
- Det kommer att ordna sig, sa han tyst.
Annie vände sig med hatisk blick.
- Ordna sig? fräste hon.
Du vet ingenting vad Bettan har för sjukdom eller någonting! Hur kan du säga något sådant? Tänk om den där healing-kvinnan kunnat döda henne med hennes healing? sa Annie högt.
Den där varma känslan i bröstet hon känt förrut var som bortblåst. Den här killen hade klampat in i stallet och tagit hennes käraste ägodel, utan att fråga!
Annie ryckte grimskaftet ur Jacobs hand och vände bort från honom och började gå hemmåt. Bettan traskade snällt efter och snart var de hemma igen. Rebecka mötte dom vid grindarna.
- Du hittade henne! ropade hon glatt.
Annie ryckte på axlarna och gick förbi Rebecka som snopet såg efter dom.

Vad ska hända i nästa avsnitt?
Spännande fortsättning i Stuteri Fyrklövern nr 11. :)