Stuteri Fyrklövern

Herregud, redan avsnitt 16.. :O

Annie stirrade chockat på när bilen svängde ut från uppfarten. Eva-Lena kom ut igen.
- Vad sa han? frågade hon och rusade fram till Annie när hon såg hennes min.
- Att, att, att detta inte var över! sa Annie stammande.
- Du kan inte mena allvar! sa Eva-Lena frusterande.
Hon tog fram sin gamla mobil och en lapp där ett registrerings nummer stod uppskrivet.
GHY 463 läste Annie tyst för sig själv.
Eva-Lena slog ett nummer och personen hon ringde till svarade snabbt.
- Hej, det här är Eva-Lena Olsson, jag skulle vilja göra en polis anmälan. Igår kväll så var mitt barnbarn och hennes kompisar ute och red, hon ramlade av sin häst, för han blev rädd för en lastbil. Lastbils chaffören försökte med vilje, köra på mitt barnbarn, men hon blev räddad i sista sekund av sin kusin. Idag, så kom han till gården vi bor på, och bad att få träffa Annie ensam. Jag stod i fönstret och övervakade saken, men kunde inte höra några ord. Mitt barnbarn berättade att han hade hotat henne med att detta inte var över, att han skulle komma tillbaka.
- Vi skulle vilja ha några uppgifter om mannen, vad han körde för bil, och registreringsnummer om ni hann ta det, utseende, hårfärg m.m. hörde Annie ur telefonen.
- Visst, svarade Eva-Lena. Det var en pickup han körde, en grön. Registreringsnumret var GHY 463. Han hade nästan svart hår, inte så mycket hår. Sen kan jag tyvärr inte lämna fler uppgifter.
Ja, men vi säger så, hejdå. sa Eva-Lena och la på luren.
- De ska ta itu med detta med en gång, sa Eva-Lena till Annie.
Annie log lättat mot Eva-Lena.
Sedan blev hon inkörd till manegen igen. Hon kunde inte få bilden ur huvudet när han hade sagt det till henne.

VAD SKULLE NU HÄNDA IGENTLIGEN? SKULLE POLISEN FÅ TAG I MANNEN ELLER INTE?
förlåt för ett kort avsnitt..

Oops, ursäkta mig! Men lite trassel med vad som har hänt i avsnitten nu det senaste. Annie blev INTE överkörd av en lastbil, Jacob räddade henne i sista sekunden. Förlåt!

Vad har hänt?
Annie ramlade av Copyright ute på en kvällstur efter hon bråkat med Jacob och Nathalie.
Hon ramlade på asfalten när Coppen stegrade sig. Plötsligt kom en lastbil, och Annie blev räddad i sista sekunden av Jacob. Hon är hemma från sjukhuset med båda benen i gips. Hon åker nu rullstol. Rebecka, Nathalie och Jacob vakar över henne inatt.

Nästa morgon vaknade Annie med en dunkande värk i benen och i huvudet. Nedanför hennes säng sov fortfarande Jacob, Nathalie och Rebecka djupt. Annie försökte resa på sig, men det gick inte. Plötsligt kom några minnen från igår tillbaka. Hur lastbilen kom närmare och närmare, att hon inte kunde flytta på sig. Hon ryckte till och försökte få undan minnena. Annie flyttade undan täcket och studerade gipsen. Där hade Rebecka, Jacob och Nathalie redan skrivit sina namn och hälsningar. Annie putte försiktigt till Rebecka som låg närmast henne.
- Är du vaken? frågade hon försiktigt.
- Mm, svarade Rebecka sömnigt och kurade ihop sig till en boll i täcket.
Annie la sig tillbaka i sängen, tydligen inte, tänkte hon.
Eva-Lena gläntade på dörren.
- Godmorgon flickor och pojkar, sa hon och öppnade till sist hela dörren.
Eva-Lena klev över de sovande ungdomarna, hon körde fram rullstolen till Annie och lyfte försiktigt upp henne i den.
- Hur mår du idag, Annie? frågade Eva-Lena och log emot henne.
- Det är inte så bra, jag är yr i huvudet och det värker i benen, sa hon och gned sitt huvud.

Efter en stund kom Rebecka och Jacob in i köket.
- Godmorgon sömntutor, sa Eva-Lena.
- Morron, sa Jacob sömnigt.

Annie och Eva-Lena log mot tonåringarna. 
- Jadu Annie, jag vet vad du kan göra nu när du inte kan rida, passa på att börja med dina ridlektioner för barnen i stallet nu igen, då blir de nog glada! sa Eva-Lena.
Annie nickade.
- Det var en bra idé! sa Annie och log.
Hon rullade ut ur huset med hjälp av Rebecka och in i stallet. Där stod Patricia och Amanda och borstade på Trevina och Qlementine. Patricia var medryttare på Trevina och red henne 3 ggr i veckan.
 - Hej tjejer, sa Annie glatt.
De svarade och återgick till att borsta hästarna.
- Ni vill inte ha en gymkhana-lektion idag? Vi samlar laget och kör en omgång? frågade Annie.
- Jätte gärna! sa tjejerna energiskt.
De drog genast upp telefonerna och deras röst ekade i stallgången.
Annie skrattade åt dem och rullade mot Shoganans box.
- Hej lillkillen, hur är det med dig?
Shoganan puffade på hennes mage och Annie fnissade.
Han fnös åt hennes gips och vände sig sedan förskräckt om.

- Dom kommer! ropade Patricia till Annie. Vi skulle ta in Moony åt Rebecka.
Rebecka är ett av stallbarnen, Patricias syster. Och den andra "Rebeckan" är Annies kusin.
Annie nickade.
- Förresten, när kommer din bror hem? frågade Amanda.
- Han kommer om en stund, mamma är påväg för att hämta honom, svarade Annie.
- Bra! Då tar vi in Maggie åt honom! sa Amanda och sprang ikapp Patricia.
- Ta in Dumle också! ropade Annie efter dem.
Efter en stund kom de in igen med de tre hästarna.
De band upp dem i deras boxar, och de började genast tugga på lunch höet.
- Vem ska rida Dumle? frågade Amanda.
- Andrea tänkte jag, svarade Annie.

Snart svängde en bil upp på stallplanen. Ut steg Philip. Han rusade ut ur bilen och in i stallet. Han kramade om Annie, Amanda, och Patricia. Sedan gick han in i Maggies box. Han la armarna runt halsen på henne och kramade henne. Annie log mot honom, det var skönt att ha sin bror hemma igen! Han började borsta henne, och snabbt kom Rebecka innåkande på sin nya skoter.
- Tjabba! sa hon och gick in i Moony's box.
Amanda kollade på d-ponnyn som Rebecka brukade rida. Stoet var en skäck, bruna fläckar täckte nästan hela hennes vita päls.
Snart var alla de 5 hästarna sadlade och ryttarna var redo att hoppa upp i sadeln.
Annie rullade före alla andra och åkte in i manegen.
- Nej! Hoppa inte upp Philip! ropade Annie så det ekade i manegen.
Sätt igång hästarna i trav, och spring bredvid dem. Ni hoppar upp när jag säger till, fortsatte Annie.
Alla 5 hästar travade på ett led, med Qlementine längst fram.
- Hoppa! sa Annie, och alla 5 landade i sadeln.
- Bra! Rid nu fram hästarna, medan Jacob och StorBecka tar fram material.

Plötsligt kom Eva-Lena in i manegen, alldelles blek i ansiktet.
- Annie, följ med mig tack, sa hon och rullade ut Annie ur manegen.
Utanför manegen stod mannen som hade vart på håret nära att köra på Annie.
- Kan vi få vara ensamma tack? bad mannen.
Eva-Lena nickade och lämnade dem ensamma.
- Du, bara så att du vet, så är detta inte över, sa mannen hotfullt.
- Vad menar du? frågade Annie chockat.
- Du vet vad jag menar tjejen! sa han och gick emot sin pickup.
Annie satt och stirrade efter honom.
Vad i hela världen menade han?

Ojojojojojojojoj.. vad kommer nu att hända? :O

Oj, redan nummer 14 ! :o :)

Vad har hänt? Annie har bråkat med Jacob & Nathalie, och red sedan ut på Copyright. En olycka inträffade...

Ett vitt rum, slangar lite varstans, och blicken virrade runt om, kunde inte fästa sig vid något.
Plötsligt öppnade en blåklädd varelse dörren. Annie blinkade för att kunna se ordentligt.
"Varelsen" var en sjuksköterska. På namnbrickan stod det "Madelaine".
- Var är jag? sa Annie tyst. När hon försökte röra sig, gick det stötar genom kroppen.
- På sjukhuset, svarade Madelaine.
Hur känner du dig? frågade hon sedan.
- Jag kan inte röra mina ben, sa Annie hysteriskt.
- Du har brutit båda benen, svarade Madelaine lugnt.
- Brutit? frågade Annie chockat.
- Ja, du föll tydligen av en häst, och benen blev överkörd av en lastbil, läste Madelaine ur journalen hon hade i handen.
Madelaine gick ut ur rummet, och Eva-Lena och Lars kom in.
- Hur känner du dig? frågade Lars. Han kramade sin dotters hand.
- Inte så jättebra, jag har ont i hela kroppen, svarade Annie.
Eva-Lena log medlidande mot henne.

Annie kisade upp mot klockan som visade halv tolv på natten. Det kändes som en evighet sedan.
- Var är mamma? frågade Annie.
- Hon är hemma och hjälper Rebecka, Jacob och Nathalie. Och sedan ska de fixa iordning för dig, för du ska få åka med hem snart. De ska gipsa dig om en liten stund, och sedan kan vi åka hem, svarade Eva-Lena.
Annie nickade och log svagt.
Madelaine kom in igen.
- Är du redo för att bli gipsad, Annie? frågade hon vänligt.
Annie nickade och svalde.

När Annie kom ut från sjukhuset, åkande i rullstol till bilen som väntade. Lars hjälpte henne in i bilen och vek ihop rullstolen, och la in den i bagaget. Sedan åkte de i sakta mak hemåt. I kurvorna saktade Lars ner mycket, så att han skulle kunna förhindra att Annie skulle få ont. Eva-Lena och Lars som satt där fram hörde hur Annie jämrade sig. Snart var de hemma igen, och Lars bar in Annie i huset. Där väntade tre trötta ungdomar på dom. Rebecka, Jacob och Nathalie vacknade snabbt till igen när Annie kom. Hon berättade vad de hade sagt på sjukhuset.
Rebecka log uppskattande mot sin kusin, Jacob var lite generad och Nathalie tittade ner. Det blev plötsligt tyst efter att de vuxna hade lämnat dom sittandes i köket.
Annie började nynna på en sång, och Rebecka fyllde i orden. De började skratta åt varandra.
- Näe , det är nog dags att jag ringer pappa nu, började Nathalie.
Annie nickade och kollade på klockan, 10 över 12 visade den nu. Hon gäspade stort. Denna dagen hade varit händelserik.
- Jag sover över i ditt rum så jag kan hålla lite koll på dig inatt Annie, sa Rebecka.
- Ni kan också sova över hos mig om ni vill, klockan är ju så mycket, sa Annie till Nathalie och Jacob.
De nickade.
- Pappa blir nog bara glad om han slipper hämta mig, sa Natta.
- Det kan jag göra, annars väcker jag nog bara mamma, sa Jacob.
Annie log emot dom. Det kändes att de var bra kompisar igen.

Men vad ska hända med Annies hästar nu? Och kärlekstrasslet med Jacob? Knepigt! Glöm inte läsa Stuteri Fyrklövern Del 15 ! KOMMENTERA!

Ett otursavsnitt detta nu ;) hihi. det är ju nummer 13....

Vad har hänt?: Jacob & Annie är uppe på höloftet tillsammans, och de har äntligen blivit sams. Men plötsligt kommer Natta upp, och bråket är i full gång igen.. Vad kommer att hända?

Jacob ser Natta och han ber henne komma upp till höloftet där Annie och Jacob sitter. Natta klättrar upp och blänger argt på Annie.
- Det är nog bäst vi pratar ut om allt detta, jag tycker lixom att det känns lite jobbigt allt det här. Man märker ju på er att ni bråkar om något, och jag har hört att ni bråkar om mig, börjar Jacob försiktigt.
Annie och Natta tittar på varandra.
De skakar båda generat på huvudet.
Jacob ser båda i ögonen,
de nickar sedan, och kollar ner i golvet. Detta var så oändligt pinsamt!
Annie som trodde att det skulle kunna bli dom två, men så kommer Natta mitt upp i allt.
Och plötsligt känns det som om det bara är Nathalie som Jacob ser. Nathalie, med sitt långa mörka hår, och sina bruna ögon. Hur skulle han inte kunna gilla henne? Annie tog tag i sitt korta ljusa hår.
- Jag vet inte hur jag ska säga det här, men jag tror inte att jag kan vara tillsammans med någon av er just nu, för det är så jobbigt med allt lixom.. Jag orkar knappt med Baylight. Annies blick mörknade när han nämnde Baylights namn. Jacob, han har misshandlat Bayligh, och hon skulle aldrig kunna förlåta honom för det, och därför var det nog bra att han tog upp hästen på tal. För när Jacob pratade om Baylight blev Annie så arg att hon glömde sina känslor för Jacob. Men Natta som inte visste något om det som hänt, var ledsen. Tårarna satt i ögonvrån på henne, medan hon frenetiskt blinkade. Annie la en hand på hennes axel, men hon puttade genast bort den. Annie kände sig stött, och gick nerför stegen.

Hon lämnade Natta och Jacob där uppe, och hon hörde hur Jacob ropade på henne.
Annie lyfte upp sin mobiltelefon och kollade på klockan. Den visade tio över 10. Ännu var det ljust ute och det fanns inga hinder för att Annie inte skulle kunna rida. Hon sadlade Copyright och ledde ut honom. Hon hoppade upp och precis efter henne kom Jacob utgående med Baylight, och Natta med Cocktail som hon fått låna av Lars när Trevina blev halt i hagen samma dag. Annie vände ryggen mot dem och skrittade iväg längs kyrkovägen med Copyright. Bakom henne hördes travsteg, snart var Baylight och Cocktail jämnsides med Coppen.
- Annie, du kan inte vara arg på oss, sa Jacob irriterad.
Annie blängde rätt fram och manade på Coppen när de kom in på ängen. Han började att trava och Annie följde smidigt med, bakom henne hade Jacob och Natta kommit på efterkälken och de galopperade ikapp. De saktade ner till trav när de var bredvid varandra igen. Då började Annie galoppera.
- Lämna mig ifred! ropade hon, och manade på Copyright ännu mer, de flög över ängen, och eftersom Copyright var en storhäst, tog han mycket längre steg än Cocktail och Baylight, som bara var små c-ponnyer. De försökte hänga med i Coppens höga tempo, men de orkade inte länge. Den stora ängen tog plötsligt slut och Annie saktade av till skritt. Hon skrittade fram längs asfaltsvägen och hon hörde inte längre några hosvlag bakom sig. Det ända som hördes var Coppen när han andades. Plötsligt, hördes en hög tuta, och en stor lastbil kom farande i aldelles för hög fart rätt emot dem. Coppen spände upp sig, ställde sig blickstilla och reste sig sedan på bakbenen.
Annie höll runt halsen på honom för att inte falla av, lastbils chaffören måste ha sett dem, det skulle vart omöjligt att undgå att se dem. Copyright svängde runt i en omhoppnings sväng, som Annie inte var beredd på, och föll av, mitt på den hårda asfalten. Ögonen bländades och det enda som hördes var Annies gälla skrik. Hon famlade efter någonting att hålla i den nu mörka kvällen. Lastbilen kom närmare och närmare, och Annie kunde inte röra sig, hon försökte kasta sig åt sidan, men kom inte undan, vad var det som höll fast henne? Lastbilen var 10 meter ifrån henne, och plötsligt gick det som en stöt genom henne, hon hann inte uppfatta vad som hände, men där stog Jacob med Baylight, Natta, Cocktail och Copyright. Jacob kramade henne och släppte henne.
Hon bara sjönk ner på marken igen.
- Vad händer med mig? Jag kan inte röra mina ben! ropade Annie förtvivlat.
Jag kan inte röra mina ben! skrek hon högre.
Plötsligt blev hon tyst och Jacob skakade henne, han ringde ambulansen när han såg högra benet i en konstig vinkel. Ambulansen kom snabbt och Lars, Rebecka och Eva-Lena också. Lars och Eva-Lena åkte med Annie i ambulansen och Rebecka hoppade upp på Copyright, Natta på Cocktail och Jacob på Baylight. De red hem under tystnad. Jacob kände en sån värkande känsla i bröstet, han hade räddat ett liv. Annies liv!
Nathalie hade såna skuldkänslor så att hon inte visste vart hon skulle ta vägen. Om hon bara hade följt efter Annie ett tag till, hade detta aldrig hänt. Eller om hon aldrig dök upp där på höloftet. Allt var hennes fel!
Rebecka var rädd för Annies liv. Skulle hon NÅGONSIN kunna tävla igen?

Det får du veta i nästa nummer, av Stuteri Fyrklövern del 14! GLÖM INTE KOMENTERA!